Tidsoptimisten talar

Gud vad jag har tur ibland.. Det är inte lätt att vara tidsoptimist. Mitt mål var att cykla hemifrån halv, halv hade jag inte sminkat mig eller borstat tänderna.. Jag gjorde det i 190 och sprang ner för att hämta cykeln som typ inte ville följa med mig. Den var bångstyrig och fick höra några svordomar,. Sedan skulle jag fylla på jojo-kortet och köpa biljett och jag hann! Jag hade t.o.m 2-3 minuter till godo där jag stod och väntade på tåget som åkte från stationen 47. Snacka om superkvinna här!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0