stolt

Nu har jag hör och häpna dragit fram cykeln. Den var inte lite dammig! Pappa har slipat något i garaget så man kunde knappt se vilken färg den hade. Jag spolade av den snabbt, pumpade däcken och sänkte sadeln för det är någon som lånar min cykel hela tiden men det går bra att hissa upp sadeln men inte sänka efter sig. Så jobbigt när man ska försöka nå ner till tramporna då!  Men jag fixade det helt själv jag känner mig så stolt så nu ska jag nog äta en kanelbulle som tröst att jag behövde göra sånt hårt jobb :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0